en snodd lista
dagens låt:
Dear God, I Hate Myself from Steven Whore on Vimeo.
dagens frisyr: fettigt hår i hästsvans, desperat tillplattat med hårspray som släppt sitt fäste.
dagens smink: H&Ms mascara och lite ögonbrynsfärg
dagens klädsel: manchesterkjol från Humana i Berlin, skjorta från Filippa K, tjocktröja som min morfar fick när han var 15.
dagens roliga händelse: att det är fredag i morgon.
dagens planer: är avklarade. Jobbade på praktiken, åkte till Polishuset och skaffade ett gräsligt passfoto så att jag kan åka utanför EU i vår (:, styrt matlåda till morgondagen. Återstår att somna.
dagens saknad: att inte bo tillsammans med Vera längre. Plötsligt måste vi börja livspussla ihop våra rendezvous som sker mer sällan
dagens mat: det som serverades i Gourmedia som svt:s matsal så fyndigt heter. Pannkakor till det eftersom det är torsdag. Sen bulgursallad till middag.
dagens mående: en olidlig kombination mellan trötthet och rastlösthet.
dagens tanke: telefonintervjuer är hemska att genomföra.
dagens längtan: återvändarfesten nästa helg!!!!
dagens smycke: inget. Testade att ha örhängen i helgen men mina hål svullnade upp till variga sår.
bittäfittä
Har börjat söka bostad i Bollnäs. Den 7 januari ska jag åter vara på plats i snöbyn. Då kommer jag vara så bitter på mig själv för att jag inte insett hur lärorik, nyttig och spännande min höst är. Men just nu kan jag inte njuta över huvud taget. Jag är så jävla trött på det. Hade SÅ behövt det höstlov som alla mina skolkamrater har i detta nu.
orkar inte skriva på min lediga tid
på tal om ny musik
denna jävel asså ♥_♥
wwww
Kul att jag ba "nu ska jag börja blogga igen" veckan innan jag börjar praktisera på en blogg...
Ska på den sitta och spotta ur mig musiknyheter med smarta kommentarer hela hösten. Istället sitter jag med nerverna på helspänn. Publicera texter? Jag? Om musik jag aldrig lyssnar på? Visst. Vi kör väl på det. Hade ingen röst igår efter att jag misslyckat med att ha en vit vecka och var på Trädgården halva natten (bra självdisciplin). Låg och feberångade under söndagsnatten och satte maniskt igång nya poddar för att hålla tankarna från faktumet att jag inte kunde sova. Men imorse åkte jag ändå till Gärdet och lyckades på några timmar slänga ihop dessa två texter: http://blogg.svt.se/psl/2013/09/09/premiar-cleo-syster-sol-feat-kristin-amparo-nasteho-osman-fatta/
http://blogg.svt.se/psl/2013/09/09/titta-bored-nothing-let-down/
stay tuned
alvik
Ligger och är småfebrig i en ny säng numer. Ganska soft.
primavera med prima vera
Tre dagar efter Bollivalen tog jag tåget till Arlanda, väntade i Sky City i tre timmar och mötte sen Vera för att hoppa på ett flyg. Flyget var dessvärre en timme sent, men det var nog det värsta som hände under resan vi påbörjade. Vi landade i Barcelona, bodde på ett puttinuttigt pensionat placerat i de mest art deco-späckade kvarteren i staden och besökte los festivalos Primavera Sound! Loco loco! Faktum är att jag faktiskt förmådde mig fota med min vanliga kamera en hel del! Så varsågoda, här kommer något annat än dassiga iPhonebilder.
Fast nu slänger jag in två iPhonebilder ändå. Loco loco! Foto på Vera som försöker sig på det en gör varje gång ett flygplan kommer upp över molnen. Fota. Blir aldrig rättvist. Andra bilden föreställer de små trappor som ledde upp till vårt hostel. Vi bodde på andra våningen men pga att trapphuset var så smalt (sååååå pittoreskt och osvenskt tihii) var trappan avdelad i tusentals avsatser. Loco loco!
Dag ett: Uppdrag - gå genom hela Barcelona till området och hämta festivalbanden, kolla på kyrkan som aldrig blir klar, äta tapas och se the Vaccines. Samt ha vitlök i håret.
Vera tar sig en svängom med hennes spanska flamma. Slut på första dagen.
Dag 2: Denna dag var så varm att vi åkte till la playa och tog ett snabbt dopp i det uppfriskande Medelhavet. Så såg vi en massa spelningar, men jag har mest fotat Vera denna dag för hon var så fab. Och hur kul är det egentligen med inzoomade, suddiga foton på en scen? Inte alls. SÅ här har ni Vera!
Ooookej två konsertbilder bjukkar jag på.
Dag tre: kolla på bilderna så får ni veta ;)
Vera strukturerar upp ett eget spelschema då det vanliga var omöjligt att läsa pga 15 olika scener och 300 artister . Lägg märke till hennes patriotiska pyjamas som får henne att känna sig trygg när hon är utomlands (=
Såhär ser varenda port i Barcelona ut.
Återhämtade oss med varsina pizzor rekommenderade för 3-4 personer att äta. Lol anorektiska spanjorer.
Estelle B-)
Frankofila svenskor.
Dag 4: Knife. Der Knife.
Eller ja egentligen spelade dom under natten till dag fyra. Hela morgonen.
Så det behövdes lite sötsaker för att orka stå på de sönderdansade benen när en kommit upp ur sängen.
Och köra bottenupp med espresson.
Melody's Echo Chamber <3
Konstaterade att alla gamla rockmän som spelade hade blivit så fula. Nick Cave såg ut som en ledsen chimpans. Damon Albarn vill jag inte visa.
börja från bollivalen
Slutade skriva i maj så därför är det där mitt återberättande av vad jag gjort sedan dess tar sin början.
I maj besökte jag två festivaler. En väldigt, väldigt liten och väldigt, väldigt stor. Låt oss börja i kronologisk ordning och ta den lille först; Bollivalen! Organiserad av den fantastiske Paul och förverkligad av alla elever på folkiz som insåg att en endagsfestival i vårvärmen är en lysande idé. Det byggdes och kånkades under tidig lördagseftermiddag och när allt var på plats drog festivalen igång. Jag var konfrencier som till en början var bra, men sen blev mer och mer flippig ju fler Smålands jag drack. Men jag hoppas det bara förstärkte festivalfeelingen hos publiken ^.^'
Förutom en scen med uppträdanden och en lullig Clara, fanns även en fotoutställning, tröj- och västtryck av festivalens logga och en loppis. Har aldrig fyndat så bra som där. Och ja, loggan var givetvis en glad val.
Lisa redo att ha en good time! Festivalens duktigaste deltagare som samlade pant till Rädda Barnen och köpte UNICEFs vattendroppar för pengarna från loppisen.
En väldigt barnslig klänning jag köpte på loppisen.
Pimpi Boys avslutade kvällens spelningar med ett galet bra framträdande. Med betoning på galet.
bloggis is back
för att uppdatera er. detta gillar jag nu:
Bánh Mí-mackor. Innehåller allt som är gott och smakar starkt, salt, surt och sött.
Ökenlodjur. Visste inte att de fanns, nu är jag glad att jag vet. Kolla på det här och smält
Dagdrömmande om att flytta hemifrån. Bara någon dag kvar.
Amason.
.
jm inc
kommit hem från min andra löprunda denna vecka - tro't eller ej! och två gånger är en vana, right?
belönar mig själv med guds gåva till mänskligheten aka ben & jerry's peanut butter cup och kollar på american psycho
kram
//tränings-bloggen
Mina youtubefavs atm
Så jävla roligt och avslappnat att det får mig att helt okritiskt älska Obama och allt han står för. Får mig även att vilja ruska om samtliga svenska politiker och få dom att fatta att om man är tillräckligt begåvad och smart går det att driva med andra politiker och medier på det här sättet. Tyvärr finns det nog inte någon som kan mäta sig med Obamas brains i Sverige, eller i USA för den delen. Om det känns segt att se 23 minuter av detta så spola fram till 9:12
Fascineras av tutorialvideos i allmänhet, och de gjorda av svenska barn i synnerhet. Flickor som knappt hunnit bli tweenies sitter och instruerar tittarna om hur de lägger på foundation och rengör sin acnefria barnhud känns nästintill surrealistiskt. Som youtubes motsvarighet till Bugsy Malone, med barn som leker vuxna framför webcam. Och det finns ett enormt intresse! Den svenska 11-åringen MissLisibell har 63 759 prenumeranter och totalt 20 773 299videoklippsvisningar! Tjejen i videon här ovanför får nog korta ner sina videos för att nå upp i samma siffror.
Och så Grimesvideos! Första med det underbara mötet Grimes+Steve Buscemi som dissas hihi ruligt!
Nästa med ett uppvisande av hennes fantastiska simultanförmåga och röst. Jag gillar verkligen hur hon använder sig av den, och hur hon kastar sig mellan höga och låga register. Att det låter ljust och lätt bebisaktigt, men inte på det där tweepopaktiga "hej jag är en lolita som suckar fram ljud av sång och väntar på att bli sexuellt utnyttjad", utan mer experimentellt och utforskande coolt.
Nästa med ett uppvisande av hennes fantastiska simultanförmåga och röst. Jag gillar verkligen hur hon använder sig av den, och hur hon kastar sig mellan höga och låga register. Att det låter ljust och lätt bebisaktigt, men inte på det där tweepopaktiga "hej jag är en lolita som suckar fram ljud av sång och väntar på att bli sexuellt utnyttjad", utan mer experimentellt och utforskande coolt.
Vad man kallar en bildbomb. Plus text
Vi börjar bildbomben någonstans där jag senast laddade upp bilder på blöggish. På Kvinnodagen gick Vera och jag på Folkbaren och utnyttjade hennes fantastiska rabattbok med att äta varsit gigantiskt kärl med musslor i göttig vitvinvitlökpersiljesås. Blev fruktansvärt mätta.
Jag var på en dagsfest på något som skulle kunna kallats för vårens första försök till dag. Men istället för att vara ute i solen var jag inne i Alices lägenhet och drack vin med fina människor. Lekte flip cup och såg Robin Stjernberg vinna Melodifestivalen. Samt såg Anton pierca Cornelis i örat.
Var hemma under hela praktiken jue och gosade enormt mycket med Sören. Jag saknar hans spattiga humör och lena päls här i mitt ensamma folkisrum.
När Anton och Nora fyllde år samma dag firades det hemma hos Nora och Niklas. Även där blev det en del flip da cup, musikvideotittande, bromance och äckligt mycket innerökande.
*flippin' the cups*
Farfar fyllde år och vi for till Västerås för att gratulera gubben. Pappas present till sin pappa var ett rökt renhjärta. Fruktansvärt gott kan jag intyga.
Så fyllde Odette år också, 12. Snart tonåring :S ;P
Spelar sjukt mycket quizkampen och får enorm beslutsångest när jag måste välja mellan dessa kategorier. PANIK!
På sushirestaurangen vid Rosenlund som jag gjorde till mitt stammisställe under praktiken (lax & avocadotallriken <3) finns en väldigt fin vas.
En dag när jag frös gick jag in på Myrorna och hittade denna väldigt korta och tighta klänning. *nöjd*
Falafel med fyra sorters såser
OM NOM NOM
Sushi med sjötunga öhöh
Katie Price är en furrie
Förande flickor hemma hos Becka. Tyvärr fanns så mycket att dricka att vi inte kom iväg förrän 2.
Gjorde inget för Sandra som var i party- och rövpetar-mode
Vera apissnygg på Under Bron samma natt.
Gick över söder halv sex på morgonen och kunde nästan lura mig själv att det var sommarnatt eftersom det hunnit bli ljust.
Lagade maffig middag hemma hos Hugo som numer bor i typ den mest perfekta sextiotalslägenheten i Hökarängen nånsin. Panoramafönster och Stockholms billigaste mataffär runt hörnet. *avis*
Patricia och Tintin på Marie Laveau + världens jobbigaste snubbar över över överallt men de fick INTE vara med på bilden.
Någon putslustig människa i Årstas påhitt
Mamma hade hypeat en ny second hand-butik nere vid Valla Torg. Innehållet påminde mest om de kartonger med skräp från dödsbon på Mauerpark Flohmarkt. Här är några exempel på utbudet.
Min sista vecka på Radio1 var fartfylld och asrolig, speciellt när jag själv fick vara programledare. Saknar det och saknar Klara som surar på bilden ovanför.
Sista dagen på praktikos innebar även en blöt after work. Företaget bjöd på vin och öl samt tre sorters tårtor. Sen blev det middagsbuffé och tillsist togs min Gröne Jägarn-oskuld med en karaokekväll med hela personalen. Roligt osåvidare.
Anton ser ut som att han är med på ett VHS-omslag till amerikansk romcom från 90-talet.
Ännu en bild på en jättesnygg Vera Kindben!
Glada och underbara människor tog farväl av mig på Elefantpojken <3
Åter i Bollnäs. TIll en början såg bajssjön ut såhär
Jag lekte sportig eftersom vi hade en uppgift som hette ljudjakten = jakt = sportigt = klä mig tränigt. Jag skulle så gärna vilja börja träna, känner det i hela kroppen. Men jag kommer mig inte för )))): Latarsle for life
Asså det är så fruktansvärt mycket fåglar vid sjön här! zomma in eller nått och titta
Lekte psykopat med lokaltidningen Ljusnan.
Isen började försvinna från bajssjön!
Det började bli mer och mer soligt :D
Jag i beige 90's make
Det har öppnat en vintagebutik i en gammal träkyrka mitt i stan! Så himla perfekt och det bollan behöver!
Köpte en sjukt högmidjad sjömanskjol där :DDD
Sen åkte jag till Stockholm och åt middag hos Patz tillsammans med Vez i det fantastiska biblioteket.
Blev asstolt när Pontus Lundkvist började följa mig på twitter. Och förresten - gör det du med. ja DU. Facebook suger, det är bara massa annonser och folk som gnäller på vädret. Twitter is the real deal. Skaffa ett jävla konto du kommer inte ångra dig oki?
Blev även stolt över brorsis och hans bandkompisar som släppte sin första singel på vinyl! Releasen bestod av en aukustisk spelning på stans båda Bengans. Snart hör ni Riverbank på P3.
Besökte en vernissage innehållande Fredrikas (som jag inte träffat på år och dar = trevligt att återse) konstverk.
Veras skosnören och byxor = för matchiga för att va sanna
Hahha "hej jag är en ung entreprenööööör"-fejset usch
<3
Scillor utanför radiovillans gallerfönster
Coolt utformad is kvar i strandkanten av bajssjön
Men annars ser det ut såhär nu (:
Älskar att äga folk i quizzi
Och så slutligen: mina två måltider igår. Först en enkel pastarätt, sedan gratinerad zucchini med vitlöksstekta champinjoner, cocktailtomater och fetaost.
Update
Jag är så djävulskt rätt i min tid! Kolla vad som prydde DN Kulturs omslag idag och hade skrivits om av Hanna Fahl!
Mvh det populärkulturella oraklet
gnups
I helgen har jag hängt med ett nytt kompisgäng. Det är fem ungdomar som går sista året på gymnasiet i Stockholm och utgör karaktärerna i tv-serien SPUNG. Jag har påbörjat min genomtittning av utbudet på oppetarkiv.se och startade med det jag kände att jag behövde mest just nu. Välskrivet drama om tonårsproblem med passerade modetrender. Serien utspelar sig i det första året av det nya milleniet och sätter fingret på framtidsångest och de stapplande stegen in i vuxenvärlden. Det är bra, roligt manus, ej överspelande skådisar och ett finurligt berättarsätt. Jag plöjde hela säsong ett bestånde av 12 avsnitt på ett dygn.
I serien möter man:
Kim som bor ensam med sin storasyster Lou, då deras oansvarstagande föräldrar bor i New York och alltmer sällan hör av sig. Dämpar sin ångest med ett ihärdigt supande, rökande och knullande. Är spydig och spexig mot allt och alla.
Petra som drömmer om att bli skådespelare och om att få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Säger vad hon tycker och tycker saker i världen är orättvisa. Men mest är den orättvis mot henne, för hon gör alltid rätt.
Pelle bor med sina gamla föräldrar vars värderingar och beteenden fastnade någonstans i mitten av det tidigare årtusendet. Pelle flyr från dom och sin händelselösa värdag med hjälp av sina noga utvalda, nysläppta indierock-CDs. Den enda i gänget som går Natur, vilket ger honom chansen att labba tillsammans med snygga tjejen.
Ana Maria är stolt över sina förädrar som flytt Pinochets Chile och tänker göra dom stolta tilbaka och bli jurist. Är trogen vapendragare till Petra, även om hon får betydligt mindre utrymme i bästisrelationen. Dras till en ordnad, planerad tillvaro och blir ihop med en betydligt äldre kille.
Melas är en gymnasieposör som uttrycker sina åsikter och tankar genom de stora författarna och filosofernas ordval. När han inte citerar Camus och Söderberg jobbar han i sin kurdiske pappas livs och vägrar raka av sig sin fula skäggfläck på hakan. Är ny i gänget.
extrainfo:
Idag lät jag mig inspireras av Petras håruppsättningar
resurshushållning
I tider av miljöförstöring och idiotisk slitochsläng-kultur gläds jag åt att det finns människor på denna jord som tänker på att den ska få finnas kvar till våra barnbarn. I denna musikvideo har man återvänt bilder från en tjeckisk animerad film från 1953 av Zdeněk Miler och klistrat ihop den med en ljudmatta av synthpop. Gnistrande vackert och klimatsmart!
freeeedag jag är kär uuuåååaahhhåå
Recept på hur man dämpar ångest:
=
regissera mig
Hjärnstormning:
Jag plågas av tanken att jag valt bort en stor del av det jag tycker är kul i mitt liv bara för att jag inte velat göra samma sak/något för likt det min mamma har gjort. Men det valet har gjort att jag istället drabbas av ångesten att jag inte vet vad jag vill - eftersom jag i så många år ignorerat det jag kanske egentligen velat, eller som jag åtmistone starkt känner en njutning av att göra.
Kul att jag behövde vara 21 när jag insåg det. För att jag bor på en skola där alla runtomkring mig spelar och sjunger och verkar må så fruktansvärt bra av det (förutom när alla ska söka samma skolor och ha svåra auditions). Uppenbarligen har jag kommit till insikt alldeles försent. Och att folk i den branschen jag tummar på i nuläget är så fruktansvärt intellektuella, pålästa, idérika och åsiktsfulla gör mig nervös.
Jag skulle alltid vilja ha en regissör i mitt liv. Som dramatiserade det för att skapa mer spänning och mindre tristess. Och som också sa åt mig vad jag skulle göra. Vad som blir bäst för mitt livs fortsättning. Och hur jag ska göra för att nå det mål jag har. Vad nu det är.
Det jag kommit fram till idag är: jag vill bli en tramsbyxa. Underhålla. Även om jag idag känner mig som jordens tråkigaste människa. Jag orkar inte vara seriös, det sätter för stor press på mig. Jag blir för rädd för att göra bort mig. Fram tills för bara två år sen brukade jag vitsa om min hårfärg så fort någon påpekade att jag sagt något fel eller gjort något korkat. Jag vill undvika sådana situationer.
Antagligen har jag ändrat mig imorgon
rrrrrr
Mixen av villrådighet, beslutsångest, framtidsoro, drömmar, uppgivna drömmar, magkänsla, förnuft, duktighetskomplex och ovisshet håller på att göra mig galen. Jag går runt med en ständig klump i magen och ett virrvarr av tankar i huvudet om vad det ska bli av mig. Det pendlar från dag till dag. Ena dagen vill jag bara synas. Andra dag vill jag jobba bakom i produktioner. En annan vill jag förbättra allt jag tycker är fruktansvärt i världen. Nästa dag vill jag bara skapa underhållning.
Jag önskar att den 15 april kunde vara över, så att det beslut jag tagit då inte kommer gå att ångra. Att gjort är gjort. Det här är första våren sen jag skulle ta studenten som jag inte vet vad jag vill göra i höst. Och det gör mig galen.
Allra helst skulle jag vilja bli en dirty girl och skita i allt vad karriär och samhällsnormer heter
mmm
Men lol måste Way Out Wests affisch se såhär fantastisk ut?!
Fast när det väl gäller i augusti lär ju hälften av allt jag vill se ändå ha ställt in sina spelningar likt förra året så en kanske inte missar så mycket ändå.
I förrgår återvände jag till Bollnäs bajshögskola och samma kväll såg jag även Fucking Åmål för första gången i mitt liv (!!!!!!!!). Aldrig tidigare har väl den filmen om småstadstristess varit så relevant att se som då. Och aldrig förr har repliken "Jag vill knarka!" känts så träffande. Får hålla till godo med cocilanan jag fått låna av Amanda.
