Känner ingen ångest

Tänkte bara meddela att jag fortfarande lever, helgen till trots. Jag har levt hårt de två senaste veckorna med jobb, kör och festiz men nu är en av delarna borta. Kommer sakna kören rätt mycket, det finns ingenting motsvarande i min vardag som kan ersätta den. TV-spelskonserten vi sjöng i helgen i Konserthuset gick så bra att det blev ett värdigt avslut på flickkör-eran. Osäkert vad som kommer finnas kvar av den när jag har möjlighet att återvända till den, tidigast hösten 2013. Det är givetvis bra att bo någon annanstans i världen än Stockholm och sjunga med andra än samma södermalmsmänniskor någon gång i livet. Men det är så himla trevligt och roligt att jag vet inte vad som kan mäta sig med det.