v_v
Såhär ser jag ut:


Det här tänker jag på:
Vad ska jag göra i höst?
Ska jag söka praktik genom utbildningen jag inte vill gå kvar?
Borde jag börja med det redan nu då?
Kan jag söka praktik i Berlin eller vill ingen ha en icketysktalande person på radio? (uppenbart svar)
Vad ska jag göra i höst?
Ska jag söka praktik genom utbildningen jag inte vill gå kvar?
Borde jag börja med det redan nu då?
Kan jag söka praktik i Berlin eller vill ingen ha en icketysktalande person på radio? (uppenbart svar)
Vad ska jag göra i sommar?
Hur ska jag försörja mig i sommar?
Hur ska jag försörja mig i sommar?
Finns det en möjlighet för mig att flytta hemifrån?
Riktar jag verkligen in mig på något rimligt?
Vill jag jobba med det jag praktiserar med?
Har jag nånsin chans att få jobb i branschen när det finns så stört många duktiga människor inom den?
Vill jag jobba med det jag praktiserar med?
Har jag nånsin chans att få jobb i branschen när det finns så stört många duktiga människor inom den?
Borde jag egentligen sträva mot att stå på en scen?
Eller bakom en scen och bara njuta av att röra mig i en mindre seriös men fortfarande kreativ bransch?
Eller bakom en scen och bara njuta av att röra mig i en mindre seriös men fortfarande kreativ bransch?
Varför måste jag som 21åring bry mig om branschval?
Är det verkligen rimligt?
Är det verkligen rimligt?
Har jag för höga krav på mig själv?
Eller för låga?
Eller för låga?
Borde jag klippa lugg?
Är det fett tråkigt att ha mittbena?
Är det asjobbigt att ha lugg?
Har jag för kort panna för att ha lugg?
Är det fett tråkigt att ha mittbena?
Är det asjobbigt att ha lugg?
Har jag för kort panna för att ha lugg?
Kommer jag bara se ännu mer ut som min mamma?
Hur ska jag orka återvända till Bollnäs om en och en halv vecka?
Varför blir världen bara mer jobbig att leva i ju mer man vet om den?
Hur har jag energi nog att bry mig om vad andra tycker när jag knappt vet vad jag själv tycker?
Borde jag bara resa till ett annat land och volontärarbeta och bli en bättre människa som inte uppfylls av denna sortens egoistiska, självömkande i-landsproblem till frågeställningar?
Detta lyssnar jag på just nu:
Detta tittar jag på:
http://alioutfit.tumblr.com
om värme och sol, i brist på den äkta varan
Går in på smhis hemsida och blir glad för att det i veckan, i mars sista dagar, ska vara 3 plusgrader. På grund av det helvetes kalla skitväder som rått de senaste veckorna har jag lärt mig att vara tacksam för alla tempraturer över noll grader. I början av mars var jag våroptimist. Jag tog sånnahär hoppfulla bilder

Okej den här tog jag mest för det var ett festligt klotter.
Så uppspelt av solen att jag inte kan hålla koll på fingrarna

Så uppspelt av solen att jag inte kan hålla koll på fingrarna


Min praktikplats klär i solsken. Tyvärr blir kontoret väldigt varmt. Men ljust!

Då blir jag en rödmosig, trött kontorskvinna för jag vet inte hur man ändrar ACn.

Bild tagen genom fönstret på fyrans buss, runt kvart i tio-tiden när jag brukar befinna mig på Gullmarsplan, påväg mot det Södermalm vi här ser bada i solsken där glashuset ligger.

Men som sagt är det kallt i Stockholm. Tur att det finns vänner man kan värma sig med. Som Patricia.

Inuti vackra, varma miljöer. Som Café Ritorno (en anledning att orka åka till Kungsholmen! Skämtar INTE!) Det var piskande snöstorm och åtta minusgrader när denna bild togs. Fruktansvärt.
Det jag värmer mitt sinne med är att jag i slutet av maj tillsammans med Vera ska få uppleva äkta värme på Primavera Sound. Vilket påminner mig om att mitt skapandet av den peppande spotify-listan till den festivalen bör påbörjas nu.
Tills bättre årstider kommer, värm er med gulle-Grimes
årets hittills snyggaste video
vad ska jag göra i höst?



moodboard






212
Okej kul att jag ba "nu ska här uppdateras!" så uppdaterar jag inget alls :PPppPpPpP
Men nu har jag någorlunda landat i min praktiktillvaro och jag kommer inte längre hem och dör av utmattning pga nya intryck och information. En vecka har gått, fem återstår, och jag är så sjukt nöjd med vad jag gör och var jag är

*nöjd tjej leker radioproducent*
SÅ i helgen, när jag inte var på min praktikplats, hade jag livsglädje att hitta på massa saker! Såhär såg den ut:

Lite onajs ljus på denna bild, men den föreställer iaf den improviserade ratatouillen Anton och jag lagade i fredags plus vitlöksbröd där i kanten. Gott var vad det va! (och eftersom detta är en blogg ska jag väl påpeka att denna måltid var vegansk, för det är aspoppis bland alla icke-veganer som äter veganmat pga the healthiness att skriva det och sen typ koka ägg). Sen var både han och jag egentligen aströtta men vi svängde en snabbis förbi Vera och Sonia och grattade den sistnämnda på hennes födelsedag. Sen trotsade vi tröttheten ännu mer och drack öl med roligt folk på Wollmars.

Efter en dags våffelätande och sorg i sängen över att det snöade på lördagen lämnade jag min fönsterhängande kille.


Sen spenderade jag peppen på Debaser Medis där min broder och hans bandkamrater vände plattor hela natten. Det var sweet att vara på en klubb där bara ens favoritmusik spelas i några timmar! Och tåls att påpekas; sweet att vara på en klubb som INTE är den enda i hela staden (läs: som med nattklubben Tranan i Bollnäs).

Så var det ju sweet att stället var fullt av söta människor!

Fick i vanlig ordning efter peppigt klubbesök nackvärk eftersom min bästa dans tydligen är headbangning(??)

På söndagen bestämde Anton och jag oss för att carpa utan några ursäkter. Så vi åkte till Kulturhuset för att se på utställningar! Tyvärr hade dom omhängning för samtliga konstverk så allt var stängt utom den här avlånga skapelsen, Big Beat. Hela väggen var försedd med knappar, som så länge man tryckte på dom skapade ett återkommande beat. Samtidigt spelades ett långt beat på repeat så ju fler knappar man tryckte in, desto fler olika ljud innehöll the Big Beat.

Besvikelsen över att vi inte kunde se på konst mildrade vi med att gå till Serieteket och läsa Galago. Eftersom det är bokrea just nu reade Kulturhuset ut lite av sin litteratur. Bl.a. gamla Galagonummer i pocketform. Fint omslag va?

Jag införskaffade den här boken. Känner ett starkt behov av att väga upp all information jag tar in varje dag om de hetaste media-snackisarna med något mer bestående. En Taschen-bok får vara lösningen på det kulturella bristproblemet tills vidare.


Väl inne i city passades det på att smita in på Åhléns Muji-avdelning för att dö stilrenhetsdöden en stund. Kolla den pennan bara! CLEAN mutter fucker!
(Ignorera att någon idiot ställt en Venusrakhyvel bland den japanska designen, snälla?)

Avslutade söndagsäventyret med att se på ÄKTA Hötorgskonst! Alltså kolla - konst - på Hötorget! Sen när började dom ha loppisbord där? (har faktiskt bott i Bollan i ett halvår, något mer radikalt jag missat?)
För att få riktig guldkant i tillvaron såg vi Silver Linings Playbook efter söndagsmiddagen. Deppig jävla fin film med fantastiska, underbara skitcoola Jennifer Lawrence, som ju fick bästa kvinnliga huvudroll-oscaren för den tidigare i veckan. Vet inte hur många gånger jag sett det här klippet sen dess. Allt jag vet är att jag vill bli hennes kompis.
Dan före dan före dopparedan
På lördag ska jag sätta mig på den förträffliga bussen Härjedalingen som kommer ta mig från Bollnäs till Stockholm. Det kommer dröja innan jag åker returresan tillbaka till skolan. På måndag börjar min 1,5 månad långa praktik!
Det ska bli så stört spännande, roligt och nervöst att röra mig i den stora glasbyggnaden på söder och jobba med mediasveriges högljuddaste personer. Jämförelsen är alltså att luffsa runt i en ständigt snötäckt, isolerad folkhögskole-tillvaro med jämnåriga som lägger ner fem timmar om dan på att öva dur-skalor
I dag har jag dött bakisdöden. Gick i tretton minus och besökte systemet deras sista skälvande minuter. Jag köpte med öl till kamrater som bett om det och inte vågade möta kylan. När så tillfället för drickandet kom (firandet av Hedvigs födelsedag) bad inga om att få sina öl. Så jag drack dem.
Resultatet blev att jag tyckte det var soft att ta den här bilden

Idag har jag med andra ord bara legat i min säng och tyckt synd om mig själv. Och så har jag lyssnat på Sibille Attars platta Sleepyhead som släpptes idag. Sibille har så snygg ärlig röst och skriver asbra låtar. Och har ett väldigt snyggt typsnitt.

sparkar in öppna dörrar jag vet fan

Jag måste ta detta forum till att kanalisera mitt hat för sånnahär bilder. De är så jävla meningslösa, tråkiga, lätt-skapta och framförallt så populära i de dåliga delarna av internet. Som facebookgrupper som varje dag lägger upp "igenkänningshumor"-bilder med de simplaste uppläggen, typ "mamma tror att jag hänger fett långt ner över balkongräcket men egentligen tittar jag bara ut över det :PpPppp" FAST UTAN LIP-GUBBARNA för det finns ingen ironi! Det är bara påståenden som ALLA kan känna igen sig i (från när dom var 10..) men inte nödvändigtvis blir roliga för det. FAN lägg ner orkar inte se mer "memes" som rymt från 4chan och morfats om till poänglös p12-humor.
Framförallt är den här bilden sjukt provocerande för det är ju inte direkt som att Flintstones slutat visats på barnprogrammen bara för att DU (du som står bakom youjustrealized.tumblr.com) inte tittar på barnprogram längre! Sluta va så jävla självupptagen och se ner på en generation du inte vet nånting om.
fuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck det här är det töntigaste jag skrivit men kan inte twittra om det pga folk som följer mig själva delar sånthär. idiot. bajs. hejdå
Blogg från iPhony
Hej vad kul att ni mina rara läsare direkt verkar fattat att jag återupptagit blöggandet! Var lite rädd att känner ingen ångest var glömd på interners kyrkogård.
Nu skriver jag från min älskade iPhone som jag ägt i exakt en vecka. Den här veckan har till stor del bestått i att jag lekt med den och utforskat dess möjligheter. Roligaste appen: snapchat, där man skickar foton eller korta filmklipp till vän som bara kan titta på det man skickat en gång, sen raderas det postade för alltid! Så meningslöst <3
Här kommer några bilder jag tagit i veckan med min dyrgrip

vidrig blodpalt till lunch

Tog med boobie-skjortan från Berlin med upp till folkisgarderoben

Bjöds på semlor av min rara journalistiklärare 8D

Var på klassisk konsert med en trumpetare som var sjukt lik Dwight i the Office US (han som står bredvid kontrabasisten)

Deppade över att kaffet var slut i radiovillan och drack motvilligt te

Sände mitt egna program med Karolina och Marta. Vi diskuterade fulkultur och om du inte redan lyssnat på programmet borde verkligen göra det! Är mycket nöjd med resultatet.

Kan skypea igen yaaaaaaaay

Bakismyste i lördags med sista avsnittet av En pilrims död. Slutet var typ skrivet av en mellanstadieelev "Sen sprängs allt fattat va coolt!!!"
kram
Bildspel över mitt mode
Bild 1 - så trött jag känner mig. Bild 2 - försöker se pigg ut. Bild 3 - lyckas nästan



Kolla vad långt mitt hår börjar bli! Dumt bara att typ hälften är slitet så jag måste klippa av det ganska snart ))):
Så jävla värdelöst att bara ha halvlångt hår i väntan på långt. Skulle ju vilja klippa av en del så det blir en ordentlig KORT frisyr men då är ju allt i onödan.
blablabla typ haft en lika tråkig dag som texten ^
Enda produktiva var att jag gjorde kanske det mest negativa radioinslag hittills i form av en krönika om helgens Melodifestivaltävling där jag bittert klagade på nånting i varje bidrag. Onödigt bittert. Men sann, allt sög.
Som hela jag. För idag åkte jag en lång trevlig busstur med Marta från Hudiksvall (vi hade fått för oss att åka dit och lyssna på klassisk musik, båda förvånade varför egentligen) och så började vi prata framtiden. Och jag vet inte vad jag vill med den. Min framtidsdröm: få betalt för att sova, äta god mat och slösurfa.
Slutsats;
Yrkesval: Lyxhustru
på riktigt den här gången TA I TRÄ
Så jääääävla ironiskt att det senaste inlägget här skrevs dagen innan min dator kraschade!
Likt en nål rakt in i ögat har den där självsäkra rubriken "back to biiisssniss" stuckit.
Att min älskade mac utan förvarning fick ett "nodd script fel", trots att jag behandlat den som min egna levande bebi - kunde den inte längre starta! Att det tog tre månader för mig att få den reparerad pga jag levde i förnekelse. Allt det där är historia.
Nu sitter jag på mitt (nya stora fina) rum på folkis, lyssnar på spotify (exakt nu; Carpenters, smörig 70talsduo), har en nyinförskaffad iPhone bredvid mig, har möjlighet att skypea, kolla på internetporr, streama en miljard tv-serier, läsa onödigt många blogginlägg, lyssna på de senaste poddarna (nya favoriter: Palmemordspodden och Seinpodden (ja den handlar om Seinfeld)) ger mig en helt ENORM frihetskänsla!
Välkommen åter till att läsa om all skit jag har för mig och tänker på!
(Och om ni mina fina läsare inte redan fattat grejen; under tiden min datapata va paj har jag twittrat. Här.
Och nu har jag som sagt en iPhone, mina instabilder kan man kika på hära)
back to biiisssniss
Nu har denna blogg stått ouppdaterad i någon vecka. Jag har haft höstlov, varit stressad för praktikansökningar, varit i Berlin, inte haft dator på rummet och så vidare. Ursäkterna och anledningarna är många. Nu är jag åter i Bollnäs. Min dator har jag, uppenbarligen, framför mig. Min Tysklandvistelse är över. Imorgon har jag åter lektion i journalistik. Och jag har fått en praktikplats!! Detta innebär jag det nog kommer publiceras ett inlägg här lite då och då. Kul va?!
Några andra som har kul är Psy och FNs generalsekreterare Ban Ki-moon
08
Det var över en månad sen jag var i Stockholm. Då såg det ut såhär (i svartvitt eftersom det är så jävla längesen, typ lika längesen som det inte fanns färgfotografi)










rubrik saknas
Jag känner en mix mellan rastlöshet och orklöshet. Jobbigt, frustrerande och ångestframkallande. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av de här känslorna. Eller jo okej jag vet vad jag BORDE göra, men jag gör det inte.
Jag BORDE arbeta med de skoluppgifter jag måste ha klart i slutet av veckan. Jag BORDE ringa upp alla de där företagen jag skickat mejl om praktikplats till men som inte svarat. Jag BORDE passa på att utnyttja min tid på skolan i form av att skoj-sända radio och hänga med människor 24/7.
Men det gör jag inte. Precis som jag skrev för en vecka sen vet jag exakt vad jag vill och måste göra, men jag gör det inte. Jag vet inte vad det beror på. Jag har nog aldrig känt mig såhär handlingsförlamad som jag gör den här hösten. Tidigare har jag kunnat ha mål med ett arbete, en universitetskurs, en syssla. Nu känns allt ganska meningslöst, kanske för att jag är på en plats där jag verkligen har allt förspänt för mig. Där allt liksom serveras, så jag måste inte sträva för att förändra situationen. Så jag blir passiv. Låg. Kraftlös. Vilket jävla pissigt i-landsproblem. Hatar att jag gör såhär mot mig själv. OKEJ CLARA imorgon tar jag telefonen och ringer varenda drygt produktionsbolag i hela Stockholm så att de i alla fall ögnar igenom mitt utarbetade mejl! OKEJ!!!
P.S. I natt föll den första snön över Hälsingland. Gör ju inte saken bättre direkt. Den hade gärna kunnat vänta en månad. D.S.
blalroaierhow
Tjupp tjupp idag har jag varit sådär hemskt förlamande bakfull som jag bara blir ibland. Vidrig upplevelse. Dundrande huvudvärk, yrsel när jag sätter mig upp, spyfärdig vid lukten av mat samtidigt som magen är helt tom och skriker efter att fyllas, och trött trots massa timmars sömn. Orkade mig utanför dörren vid 16tiden och handlade godis på Willys för att få igång kroppen. Innan dess hade jag bara ätit en skål bulgur eftersom köket i mitt hus saknar konservöppnare, så kikärtorna jag hade tänkt ha till blev omöjliga att tillgå.
Det som muntrat upp mig idag är: godiset jag tuggar på just nu, att läsa Fågeln som vrider upp världen, att det är lätt att somna när man behöver det, en skön dusch, vatten, kaffe, Anton och den här videon med en barnkör som sjunger en låt av bandet jag ska se om exakt en vecka
instanäs
Nu tänkte jag presentera min vardag för er läsare i bilder snodda från mina klasskamraters instagram, då jag själv fortfarande inte äger någon smart telefon

Okej bara så man inte behöver oroa sig försäkrar kommunen folk som kommer hit att de har kommit helt rätt, för "Det händer i Bollnäs!!" (yep det är en catchphrase, används dagligen)

Lokaltidningen heter Ljusnan och de bjöd idag på djurporr

Förra veckan skrev de om detta drama. Som sagt, det händer i Bollnäs!!

En av stadens käraste invånare är Brandmannen som varje dag går klädd såhär, och luktar därefter. Lär er mer om honom här

Vid skolan ligger den här lilla sjön, i folkmun kallad Bajssjön, som jag brukar försöka powerwalka runt

På skolan underhåller vi oss med att sända radio i tid och otid. En jobbig sak som jag börjat vänja mig vid är att man i hörlurarna hela tiden hör sin egna röst när man pratar in i mikrofonen

Just nu håller vi på med en julkalender i radioteaterform. Såhär såg det ut när vi spelade in ljudeffekten "kiss på ett graviditetstest" som ska användas i det första avsnittet

På fredagar sätter sig en elev från singsongklassen sin fot i radiovillan för att ha en helt egen livesänd konsert. Imorgon ska jag vara programledare för en sådan!

Ibland händer det att utrustningens stereosystem i villan utnyttjas på helgkvällar. Det får en att bli sådär extra mycket rödvins-mosig i ansiktet då ventilationen där är lika med obefintlig och larmet sätts igång om ett fönster råkar stå öppet efter tolv

Under både sommaren och hösten har jag druckit väldigt mycket av den här ölen vid festliga tillfällen. Burken är fin och smaken god. Att Bollnäs systembolag dessutom haft rea på den (men jag tror alla burkar är slut nu :( ) har inte gjort saken sämre

På onsdagarna brukar det se ut såhär ^ Då är det nämligen prestigefyllda spelningar för eleverna på den underjordiska musikaftonen. Mest jazz. Najs.

Idag var det såhär soligt och höstvackert! Det fick min baksmälla att tillfälligt vara borttrollad och lusten att kasta upp löv i luften ostoppbar

Slutligen bjuder jag på den här bilden som ligger på topp tio-listan av de mest osmickrande fotona på mig
at inte göra det man ska
Nu sitter jag här återigen på mitt rum med tinget jag hatar att jag älskar; min dator. Jag våndas varje dag av känslan att jag inte gör de grejer jag ska, borde eller tycker att jag måste göra, utan bara skjuter på dem till sista sekunden alt. inte gör dem alls. Istället sitter jag framför min rektangulära silverfärgade klenod med svarta tangenter och får prestationsångest.
Här kommer en lista på de saker jag tycker att jag borde göra oftare och mer regelbundet i mitt liv:
facebooka mindre
blogga mer och bättre
bli bättre på att fatta twitter och dess användningsområden
motionera runt bajssjön
gå på yogan varannan morgon
lyssna på musik jag inte lyssnat på förut
lyssna mer på radio (har aldrig lyssnat så lite på radio som jag gör här, ironiskt nog)
engagera mig mer i skoluppgifter
satsa hårdare på mina praktikplatsansökningar
cykla öh... nånstans, nu när jag fakitskt har en cykel
teckna, har jag inte gjort ordentligt på över ett halvår
läsa mer skönlitterärt
läsa mer tidningar
köpa nya kläder
orka vara social på kvällarna
städa oftare
sjunga mer (samma där, har aldrig sjungit så lite som jag gör här, OCKSÅ ironiskt nog)
sluta läsa bloggar jag bara blir bitter av
öva mer på alla olika funktioner i ljudtekniken för radioproduktionen
fota mer
vara mer nöjd med vad jag faktiskt gör
gotta be above it

Precis bredvid det vita mumindalslika huset till höger ligger skolan jag befinner mig i. Jag har varit här varje dag i sträck snart två veckor och två veckor återstår innan jag lämnar det lilla samhället. Längtar något fruktansvärt efter att vara i en annan miljö (läs Stockholm) och ha möjligheter att göra saker som inte går att genomföra här. Som att se andra ansikten än de drygt hundra stycken jag ser här varje dag, äta mat som någon annan än mattanterna tillagat, röra mig tvärs över en stad med kollektivtrafik istället för att promenera in till tätbebyggelsen runt sjön, åka rulltrappa, dansa på en klubb med bekanta ansikten istället för i ett källarutrymme eller på bygdens enda klubb med lantis-ansikten, höra andra samtalsämnen än de om olika jazzackord, gå runt på gator och se på byggnader jag finner vackra och som är så höga att de inte går att se in i fönstret på den som bor högst upp, köpa take away-kaffe, besöka affärer som har öppet efter kl 16.
19 oktober ska bli en lycklig dag.
bild på dagens lunch

Den som kan gissa rätt på vad det var som serverades i skolmatsalen idag vinner en kram!
-

Idag känner jag mig ungefär lika glad som jag var när den här bilden togs.