Känner ingen ångest

Ja se kan man förstå att det är andra oktober idag? Näe, det är faktiskt nästan omöjligt att ta till sig. Även om hösten klär Bollnäs väldigt bra, har gett hela området en varm gulröd färg och gjort luften frisk och renande, går det inte att bortse från att en stark kontrast till denna årstid aldrig gavs oss nordbor detta år. En ordentlig sommar uteblev. Värmen saknades. MEN det sista som lämnar en människa är hoppet, och de gånger jag hoppades på att sommaren skulle anlända i år lyssnade jag väldigt mycket på Major Lazers Get Free. Dels för att den är en av årets bästa låtar, dels för att man i princip känner av en värme ifrån tonerna, att den spelades in någonstans där solen brände huden och gick ner sent på kvällen. Till låten finns det såklart en svettigt het video att drömma sig iväg med, varsågod att se och lyssna!

 

Jag förhandslyssnar istället på Tame Impalas nya platta Lonerism som det går att göra i en vecka här. Sweet. 

precis betalat en räkning på över sjutusen kronor. fredagsstämningen är på topp!

Här är bilder från den sista månaden jag spenderade i Stockholm, alltså litelite juli men mest augusti. Lite för att värma upp i den vidriga höstkylan som slagit till ordentligt, åtminstone här uppe. Temperaturen pendlar nån grad över eller under tio-strecket sedan en vecka tillbaka. Urrrk

Kom precis hem från en jazzklubb jag och Amanda besökte, där tvåorna på skolans jazzlinje spelade. Förvånade blev vi när vi insåg att den hölls i kulturhusets källarlokal, och inte i någon hål i väggen-mysig bar med 20talsatmosfär. Förvånande bra var däremot uppspelet, det blev verkligen klart för mig hur pass begåvade människorna som är mina skolkamrater är på sina instrument. 

Det slog mig hur annorlunda mitt musikaliska liv kunde ha blivit om min mamma inte uppmanat nio år gamla mig att börja spela saxofon för att det skulle vara, citat; sexigt. Skrämd av vad det skulle medföra valde jag istället att bli skicklig på världens osexigaste instrument, blockflöjt. Så kan det gå.

 

Saxofon och orgel är förresten mina favoritinstrument, bara så ni vet.

Imorgon gör den här tjejen ^ debut som sidekick i Morgonvågen! Klicka på denna webbradio-länk klockan 07:30 imorgon och lyssna fram till 9:30 

Puss

Jag är hungrig och har noll procent ätbart material att tillgå i mitt skafferi, om man räknar sånt som är okej att äta elva på kvällen. Att koka pasta känns för ambitiöst och påfrestande. Bäst att somna hungrig så slår man två flugor i en smäll; lägger sig i tid och sover bort hungern. 

Nyss kom jag tillbaka till mitt rum efter att ha varit i det najsiga internathuset och sett på Breaking News med Tommy. Jag förstår inte hur Filipåfredrik lyckas fylla en reklam-tv-timme fyra kvällar i veckan och fortfarande vara helt briljanta. Min beundran har typ inga gränser.

Fan min mage verkligen skriker, typ bubblar och låter upp i strupen på mig. Bläeh

Har haft journalistiklektion idag och gått igenom hur man skriver påor och avor (yrkeslingo asså, bra att kunna slänga sig med) samt fått ris och ros för vår intervjuteknik. Kul!!! Och i morgon har jag ljudteknik. Också kul!!!

Och jag saknar Stockholm fastän jag var där för ett dygn sen. Varför finns det inte kuliga radiolinjer där? Någon som kan förklara det? 

Tack och hej

Leverpastej

Häromdagen traskade jag och Lisa till Röda Korsets affär här i Bollnäs och letade efter fynd. Jag köpte faktiskt två plagg, tro't eller ej, i ren frustration över att jag så fånigt sällan annars gör det. En sweatshirt-aktig tröja med lätt hysteriskt tryck i turkos(!) och rosa(!!) samt en skjorta som mer andas "folkhögskola i Hälsingland".

 

Fler sweeta sweatshirts kan man titta på här. Mina favoriter från tumblr:en är dessa

Att detta kommer upp på min newsfeed den 14 september tycker jag är absurt. 

 

Började morgonen med att göra DNs Nutidskryss, som jag i normala fall brukar sätta sex-sju rätt av tio på. Idag blev resultatet ett rätt.

Med lågt självförtroende och känslan av att jag misskött mitt nyhetsintag under veckan gick jag till fredagens första lektion, som alltid börjar med ett nutidskryss. Det är på tolv frågor och vår lärare har under åren lovat att bjuda klassen på tårta om någon får alla rätt. Nu är det väl sådär fula ankungen-självklart att jag lyckades pricka in tolv av tolv rätt den här kalla septembermorgonen utan att ha trott det var möjligt för fem öre. Sagan blev sann och nu får radioklasserna tårta tack vare min, uppenbarligen, fantastiska allmänbildning! GO ME!

Igår var det lill-lördag som man ju skämtsamt kan kalla den där dagen mitt i veckan då törsten efter alkoholen gör sig påmind eftersom man inte druckit sen lördagen och det känns som på tok för lång tid kvar att vänta in fredagen.

Onsdagskvällens trevliga stämning inleddes med uppträdanden från några konstellationer av musikarna, som mynnade ut i jammande, nere i trumkyrkogården. Kvällen flyttade upp till gympasalen och ett svettigt rundpingisspelande. Pingis äger, har jag lärt mig under mina första skolveckor. Känner dock att jag ännu behöver lite alkohol i blodet innan jag ställer mig vid bordet med ett racket i handen. Samma princip som att jag inte dansar nykter. Efter tillräckligt många förluster (ni vet hur det är, det är alltid samma två personer som tävlar om att vinna, resten är blott deras statister) gick vi bestämt längs sjön för att hamna på billighets-bonanzan på Tranan. Den här gången tog jag besöket mer avslappnat och hamnade till och med på dansgolvet sista kvarten. DE SPELAR TRYCKARE SOM TVÅ SISTA LÅTAR! Sjukt mycket lågstadiefeeling! OCH lokalborna passade på att hooka under den. Så fortfarande; helt självklart känns ännu inte ett Trananbesök. 

 

Såhär såg det ut när det jazzades

Idag var skoluppgiften att sammanfatta sin bästa sommardag med sex ord. Vi skulle utgå från vad Hemmingway påstod vara hans bästa roman; for sale: baby shoes, never worn. Gripande, genial osv. Skitsvår uppgift att göra bra, vilket jag heller inte lyckades göra. Berättade om en dag från den här helgen, och det slog mig att jag inte laddat upp bilder här på en annan helg som var väldigt lyckad i somras. Så, här kommer bilder från göttlaborrj. Enjoy

Bleeh idag är det måndag och mitt humör har varit därefter. Varken sur eller glad eller arg eller ledsen. Bara låg. Låg och full av negativa tankar. Tur att jag fått en så fin mugg av Vera i flyttpresent, den muntrar åtminstone upp lite med sin festlighet. Sitter och skriver en faktatext om frekvens som jag ska redovisa för min klass imorgon. Trodde aldrig jag skulle behöva läsa fysik på folkis. Känns så gymnasie. Å andra sidan var min uppgift idag att spela in en beskrivande minut på bandarn om var jag befann mig, och mitt val blev korvvagnen Glada Korven på torget. Inte så gymnasialt.

Hej

Efter några glas rödvin gick vi till studion och sände kvällsradio. Det blev mest musik som spelades, med några förvirrande mellansnack och fnitter. Sändningstimmen avslutades med allsång in i micken till Cotton-Eyed Joe. Så hemskt roligt! Jag ♥ Radio

Den här veckan har gått enormt snabbt. Det är redan fredag och tack vare mitt besök i storstan får jag som två helger på en vecka. Något annat hade jag inte orkat med, en trötthet infinner sig i min kropp när jag befinner mig här uppe märker jag. Efter varje måltid, lektion, fikapaus, cigg, promenad eller infomöte vill jag bara sova. Tur då att jag styr mitt egna liv här och kan bestämma min dygnsrytm och mina rutiner. Att ha bott hemma i ett drygt halvår har varit påfrestande för vilket tålamod man ska ha med att som vuxen (tycker ändå att 20 borde räknas som vuxen, jag har ju varit myndig i två år) behandlas som ett barn med regler, utskällningar och tjat. 

 

Idag lyssnade jag på en intervju med Kristoffer Triumf i Torehammars vecka. Kristoffer Triumf är, som jag tycker alla borde veta, mannen bakom podcasten Värvet, som jag tycker alla borde lyssna på. Triumf triumferar i podcastsverige med sina djupgående, avslappnade intervjuer med främst komiker, men även lite reklam-musik-och-mediafolk. Poddarna är i ett lugnt tempo utan att bli sömnigt, och behandlar bitvis seriösa ämnen utan att det blir för pretentiöst. Vissa människor provocerar mig bara med vilken flyt de haft i livet och inte verkar reflektera över det (läs Peter Magnusson). Andra har haft en spännande karriär men verkar obenägna att kunna berätta om den på ett bra sätt för att den är så pass vardaglig för dem (läs Lotta Lundgren). Men de flesta är inspirerande, motiverande och ger en insikt om hur folk tar sig in i branscher på andra vägar än man kunnat föreställa sig, samt hur mycket bekräftelsebehov som ligger bakom deras strävan. Att många öppnar upp sitt sinne, vilket jag tror beror på att Triumf aldrig låter särskilt intresserad av svaret på frågan han just ställt, och pratar på om olika tankegångar gör att man kan förstå sig på dem bättre, och ibland känna igen samma tankegångar hos en själv (har fått veta att Annika Lantz och jag i princip är soulmates!) Lyssna på poddarna med Sigge Eklund, Kringlan Svensson, Alex Schulman, Johanna Koljonen - Så många bra avsnitt! 

 

Värvets skapare kommer från reklambranschen vilket jag misstänker att människorna bakom denna tumblr gör. Lite smala referenser på så vis, men rolig ändå om man använder sig av internet dagligen. Det gör jag. 

Jag är åter i Bollnäs efter två hektiska dygn i Stockholm. Det är intressant hur jag efter att bara ha bott här i en vecka får känslan av att jag "kommit hem" när jag är i mitt rum i korridoren igen. Det måste ju vara ett betyg på att jag trivs ganska bra här. Nu ska jag packa upp de prylar jag tog med mig från mitt gamla hem och se till att mitt nya hem blir mer hemtrevligt. Hem hem hem hem. Hem.